Oftast brukar man göra en massa saker på förmiddagen och sedan avrunda eftermiddagen/kvällen med mindre aktiviteter och tidig läggning inför måndagen. Men inte familjen Grönvall inte. Damerna öppnade gluggarna vid halv tio och intog frukost vid halv elva. Vi började med en slow start och tittade på Toon Disney. Därefter ökade vi takten med att spela bondespelet. Nu var hjärnan igång och då var det dags för kroppen att röra på sig. Jag plockade fram Twister. Ett spel som går ut på att placera båda sina händer och båda sina fötter på en plastmatta med färgade prickar. I spelet bör man vara två för då kan det bli helgalet med händer och fötter intrasslade i varandra....Sen lunch blev det men nu var vi på gång och jag var laddad för simningen!
Simningen gick bra och det blev utdelning av diplom efteråt. Jag fick tilldelat märkena baddaren och doppingen! Eftersom det var sista gången hade jag köpt blommor till simlärarna Per och Emma. De fick varsin röd ros som satt ihop med en videungkvist, en favorit hos mig. Dessutom gav jag en likadan blomuppsättning till mig själv eftersom jag har varit så duktig.
Som sagt dagen var inte slut efter det. Då blev det middag ute på "lokal". Svenssons taverna serverade en god middag!
Därefter bar det iväg till spännande platser i Uppsala: http://www.uppsala.se/-/Aktuellt/Allt-ljus-pa-Uppsala/. Vi tittade på några av de 20 upplysta platserna: Universitetsaulan, Martin Luther Kingsplan, Engelska Parken, Carolina Rediviva, Skytteanska valvet, Pumphuset, Vaksalaviadukten och Vaksalatorg. De fyra sistnämnda såg vi med bil.
Sen kanske ni trodde att det var hemresa. Icke då, pappa var tvungen att köra ett extra pass i Allianshallen. Han skulle agrera städtant med några andra killar. Eftersom mamma behövde låna toaletten smet jag med in och jag fick lite mer mat i magen. Jag hade liksom inte förstått att besöket på Svensson var kvällens middag. En korv, en festis och en klubba erövrade jag. Det kallas victory! Mamma som är ett innebandyfreak var tvungen att se vilka damer som spelade i den stora hallen. I ett av lagen spelade en gammal kompis till henne och då var vi tyvärr tvungna att stanna kvar i 20 minuter. Inget som jag protesterade mot utan jag satte mig gladeligen ner och tittade. Halv nio körde den silvriga saaben hemåt och strax innan halv tio var jag sängliggandes.
Det är skönt att börja dagen lite sakta och sedan bara öka på slutet. Man måste våga och det förgyllde min vardag eller rättare sagt min söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar